Tja Rikard, inte så svårt att hålla på den äldre kåken. Sånna här exempel gör mej gråtfärdig. Herrejösses vilken taskig respekt för äldre tiders husbyggnation och miljö. Såna här skrämmande exempel finns det dessvärre hur mycket som helst av i Stockholm och i andra städer...

Janne C

Det lustiga är att "Arkitekterna" som står bakom dessa styggelser aldrig får den kritik de förtjänar. Hade man gjort såna tabbar själv hade man ju varit arbetslös snabbt. Det största problemet är ju att Arkitektur inte är en konstform, och det tack vare att man var tvungen att ha vansinnesbetyg för att komma in på utbildningen. Jag tror ju inte att man har bättre kreativitet för att man har bra betyg, snarare tvärtom! När jag sökte in var man tvungen att ha 5,1 i snitt!!! Eftersom det var en "manlig" linje så fick ju kvinnliga sökande 0,2 i bonus . Hade man däremot gått mer på arbetsprover än på betygen hade nog världen sluppit många av de värsta avarterna.
Fram för fler kreativa människor i världen!

Samtidigt som allt gammalt naturligtvis är mycket snyggare än allt nytt så är det faktiskt så att tiden går även för gamla hus.

Till exempel, det där jäkla klaraeländet i Stockholm som alla längtar så fruktansvärt efter var i verkligheten och för de som bodde och verkade i området, en omodern slum. Man kan tycka vad man vill om de sterila kvarter som står där nu, men på de flesta sätt är det hundra gånger bättre än det som stod där tidigare.

H

Slummen som revs i Malmö och Stockholm bl.a. uppstod nog mest pga en medveten taktik från husägare. De lät husen förfalla för att kunna få en ursäkt att riva och därigenom "rädda" invånarna med nybygge.

De sterila kvarteren som Hakang nämner hade nog inte blivit särskilt gamla om de hade utsatts för samma behandling som den gamla bebyggelsen.

Stefan

Om man säger så här då: Gamla Stan var också väldigt nedslitet, kåkarna stog på sniskan nedanför Västerlånggatan mot Skeppsbron. Bla grundvattenproblem som ställde till det. Och allt var ju dessutom byggt på gamla sopor längs kajerna som flyttades ut genom 100-tals år. MEN mot alla odds så gick det visst att rädda denna stadsdel. Morsans gubbe jobbade mycket med grundförstärkning av kåkarna. Skanska. Han sabbade verkligen sin rygg i de trånga källarna. Men stora delar av den gamla staden står där än idag, med sina svindyra bostadskostnader mm. Inga fattiglappar bor där numera...

Klarakvarteren var väldigt nedslitna precis som Gamla Stan...

Är uppväxt med den nya Klarabetongen, inga fina minnen direkt från den tiden...

Men återigen bygg nytt, det behövs. Vad fan ska vi annars göra av våra ungar? Alla har inte råd att köpa sitt boende. Men bygg mänskligt. Och riv inte gamla fina kvarter.

Janne C

Hear, hear!

Hi-hi, ämnet väcker känslor. Det är bra. Måste göra lite reklam för en riktig höjdarbok som innehåller absolut allt! Gamla kåkar, bussar, spårvagnar, bilar, reklamskylter + hur mycket som helst för oss som gillar äldre miljö, förvisso svunnen miljö i denna bok. Men mycket trevligt att titta i tex för ren och skär nostalgi eller för husbygge till modelltågen...





Ena författaren Björn Sylven är en gammal bekant. Sanslöst kunnig i stadens historia. Och alla foton i boken i härliga färgbilder...

Det är så mycket som jag skulle visa ur boken, men det är nog upphovsrättsskyddat material.

Janne C

(Mölle-Mats efterlyste i en annan tråd (jag har glömt vilken) bilder på Plus-huset i Avesta. Jag tar mig friheten att gå in med dessa i denna tråd.)

Visst, Mats, Rumpdalarnas egen lokalredaktör har ryckt ut med kameran i högsta beredskap.
Du, och övriga intresserade kan gå in här och titta på det myllrande folklivet i Plus-husets småstadsidyll:

http://www.flickr.com/photos/40141015@N ... 5126/show/

Men vi har ju inte bara Plushuset att yvas över vad gäller arkitektur! Jag säger bara: DOMUS!
http://www.flickr.com/photos/40141015@N ... 3542/show/



Men vi har ju faktiskt ett seriöst bygge att skryta med också. Det s.k. ”Sundh-center”, ritat av Alvar Aalto och byggt på 60-talet. I avfolkningsorten Avesta, och ett par hundra meter ifrån Plus-huset är tyvärr Aalto-huset numera ganska öde. Se själv:
http://www.flickr.com/photos/40141015@N ... 2055/show/



Mitt emot Aaltohuset låg en verklig Avesta-klassiker, nämligen ”Konditori Klippan”. Konditoriskylten finns som synes kvar men lokalen inhyser numera en Thai-restaurang. Tiderna förändras!!
http://www.flickr.com/photos/40141015@N ... 6337/show/


Nästa bild visar baksidan på gamla Domushuset, numera en pampig galleriaentré, som synes.
http://www.flickr.com/photos/40141015@N ... 2/sizes/l/

På 70-talet var här inte lika pampigt, utan en dunkel entré till klubben Moulin Rouge som hyste en något obskyr verksamhet. Jag antar att jag inte är den ende forummedlemmen som nu med stort intresse väntar på några intressanta MMM (Mölle-Mats-minnen) från nämnda ställe.

Stort tack broder Sture!

Dessvärre så nödgas jag konstatera att Plus- och Domus-husen blivit ännu fulare än jag minns dem, nu när de klätts in med grällt "färgglad" plåt eller vad det nu är. Speciellt Domushusets nya övre knallblåa fasad skär sig riktigt fint mot det gamla original mörkgröna teglet på nedre delen av fasaden ...

Ingången till gallerian - ja herrejisses, här låg det mycket riktigt en porrklubb vid namn Moulin Rouge i början av 70-talet. Vi brukade "häcka" i våra "Raggazoner" och "slanggurkor" på parkeringen utanför och spana in "snuskgubbarna" när de kom och gick ... Minns särskilt när gänget hade stått där och spanat en hel kväll, varpå en av polarna bestämde sig för att fara vidare. Det skulle väl stilas lite, så han slängde i backen och drog iväg baklänges i en s-tans fart med sin gamla Amazon. Dock var sikten genom den fullständigt igenimmade bakrutan precis noll, så det hela slutade med att han backade in i en lyktstople på parkeringen i full fart. Vi andra, som satt och såg hela spektaklet i våra egna bilar, fick oss förstås ett gott skratt!!!

Ett annat poppis ställe attt stå parkerad på och spana in läget på byn var den lilla parkeringen mittemot konditori Klippan, som skymtar på en av bilderna på "Blåstället" (alias "Sundh-center" alias "Aalto-huset") - här låg det väl en IC-mack någon gång i forntiden tror jag och sedan så hade Janne Belin bilaffär här ett tag på 70-talet innan han byggde den nuvarande anläggningen bakom Sundh-center.

By the way så verkar "blåstället" ha klarat sig rätt bra från "förbättringsförsök" - det huset är ju lite halvläckert på något sätt trots att det är "modernt" ... Och i källarplanet så var det bilaffär/verkstad en gång i världen - först så hade pappa Belin sin Ford-agentur här (och servade bl a vår Ford Customline) på 60-talet, och sedan höll Landrins till här på 70-talet och sålde Mercedes och Audi (innan det märket integrerades fullt ut i VAG-koncernen och började säljas via Bil&Buss). Och en Mobil-mack låg i södra gaveln, men den har jag redan nämnt i macktråden.

Vad jag också har starka minnen av i Aalto-huset är pizzeria Cleopatra, som var innestället No 1 i Avesta i slutet av 70-talet med disco - där har man svingat mer än en pilsner och shakeat loss i ungdomens dagar!!! Var väl en kinakrog där vid mitten av 90-talet, där vi brukade luncha ibland när jag gjorde min korta comeback i Avesta 1994-1995.

Och till sist konditori Klippan - där har man slagit ihjäl mer än en håltimme/lunchrast/bortskolkad gympalektion framför flipper-spelen med en kopp pissljummet kaffe inom räckhåll under realskole- och gymnasietiden ... Låg ju på lagom avstånd från Domarhagsskolan!

Djupt andetag. Puffran osäkrad. Debatt!

Har vi hört det förut?
Så här går snacket om och om igen… Så fina städer vi hade haft om det inte vore för arkitekterna! I de allra mest proggressiva kulturkretsar likväl som i de allra mörkaste stockkonservativa reaktionära miljöer. Samma snack hela tiden. När arkitektur kommer på tapeten förenar de mest åtskilda storheter sig i sitt gemensamma fördömande av byggnader som ser moderna ut. Det tycks vara någonting med just hus som gör att människor – som i alla andra fall är framstegsvänliga och moderna – säger sig föredra hus som är ”gamla”.

Att ett hus är gammalt är det samma som att det automatiskt är fint. Är det nytt, så är det säkert en lömsk arkitekt som ligger bakom ett försvunnet hus. Och, huset som försvann var säkerligen mycket finare än det som det ersatte. Utan undantag.

Visst borde arkitekter som ritar hus som inte ser gamla ut straffas för sina tabbar? Tänk att det är arkitekterna som helt själva bär skuld till att gamla fina kåkar (fuktskadade, svampskadade, dragiga, mögelskadade, dass på gården, etc) ersätts med nya, fula hus. Så enkel världen plötsligt ter sig! Världen är utsatt för en konspiration utan like av en hoper historieföraktande arkitekter.

Ska vi se om vi kan hitta någon som borde straffas för tabben att detta fina lok fått gå till skrot?



Tänk efter… visst måste det vara ingenjören som ritat detta moderna lokomotiv?



Eller… formgivaren av detta futuristiska lok?



Tokerier. Inte har väl detta med stadsbyggnad att göra? Eller…

Tänk nu efter liiite. Principen bakom resonemanget är exakt den samma som att det är arkitekterna som bär ansvaret för att vårt byggnadsbestånd ibland behöver förnyas.

Sextio- och sjuttiotalets stadsbyggnad präglas helt riktigt av ogenomtänkta övergrepp på gamla stadsmiljöer. Det är inte det jag vänder mig emot. Där är vi säkert helt överens. Det känns bara så tröttsamt att folk kommer dragandes med standardförklaringen att det är de lömska arkitekterna som ligger bakom alla läbbiga inslag i våra städer. En gemensam fiende känns tryggt att ha. Är det formgivarna på SAAB och Hyundai som bär ansvaret för att det finns så få T- och A-fordar ute i trafiken nuförtiden? Skulle inte tro det.

ALLTING åldras, och byggnader inte minst. Framförallt när det hedervärda skrået ekonomerna ska visa fina siffror och därför drar ned på det förebyggande underhållet ett tag. Då händer det grejor med husen, vill jag lova. Efter ett tag är det inte "lönsamt" att renovera och modernisera. Det blir billigare att bygga nytt. Kylig och rationell logik. Hur många river ned sin Audi från 1988 i småbitar och helrenoverar den? Nä, det blir billigare att köpa nytt. Då slipper man underhållet. Ett tag.

Varje gång man konfronteras med ett gammalt hus som rent logiskt borde – helt enkelt – rivas slås man av två saker:
1. hur många som absolut inte vill att det uttjänta gamla huset får ge plats åt ett nytt.
2. hur många som absolut inte vill betala EN SPÄNN mer än nödvändigt för sina uppvärmda kvadratmeter.

Skulle byggnaden, hemska tanke, ägas av någon gemensam huvudman typ kommunen är tydligheten i detta ännu mera påtaglig. Alla vill att de ”fina gamla huset” ska bevaras men ingen vill betala ett korvöre för det. ”Någon annan” ska göra det. Att stadsbilden helst ska vara oföränderlig tycks vara en mänsklig rättighet.

Nu blir det dags för en annan ögonblicksbild ur verkligheten. Bland mina vänner byggnadsantikvarierna finns många som anser att ju mer ett nytt hus är "anpassat" efter omgivningen desto bättre är det. Helst ska det vara så "anpassat" så att det "smälter in". Då. och endast då, är det "bra, modern, arkitektur". En av mina vänner, vi kan kalla honom museimannen, nämnde under ett samtal att varit i X-stad och där fanns ett mycket bra exempel på ett nybyggt hus. Ja, det var så väl "anpassat" att man knappt såg att det var nybyggt. Vilken duktig arkitekt!

Jag kunde inte låta bli att fråga om han varit ute på restaurang den senaste tiden. Jo, det hade han naturligtvis. ”Och du kommer väl att tipsa mig när du hittat den optimala restaurangen också?”, frågade jag. Du, Tomas, jag har varit på en sååå bra restaurang! Kocken måste vara genial! Vi fick så mycket mat, och inget smakade någonting! Precis allt var smaklöst! Man märkte inte ens att man åt. Vilket höjdarställe!

Näää… det är ju inte samma sak. Joho. Det är det visst!
Naturligtvis finns det dålig arkitektur. Den kan vara gammal likväl som ny. Och självfallet finns det faktiskt miljöer där en viss anpassning till omgivningen är det enda tänkbara. Jag är den förste att sälla mig till klagokören runt våra centrumkärnors likriktade domusifiering. Men om man ska börja uppskatta arkitektur efter hur mycket den ”inte märks”, ja, då är man helt fel ute.

Det roliga är att ju mer man läser arkitekturkritik från ”förr” slås man av hur skeptiskt man alltid har förhållit sig till det där ”nya”. Jag har tillbringat dagar bakom mikrofilmläsarna på kungliga biblioteket och vevat mig igenom förra århundradets dagstidningar. Varje gång en ny byggnad är på väg och sticka ut blir det samma ståhej. Oavsett om det gällde hus från slutet av 1800-talet, sådana som "oförändradstadsmiljötrygghetsnarkomanerna” av idag vill framhålla som lysande exempel på gamla, fina hus, eller om det gäller hus från början av funkisen.

Det finns en grafisk modell som tydligt åskådliggör den här ”hus-i-helvete”-reaktionen. Ett hus blir för gammalt. Måste underhållas. Ingen vill pröjsa. Måste rivas. Någon ritar nytt hus. Vän av ordning ser ny ritning på nytt hus. Då tar det ”hus-i-helvete”.

”Sådär kan man inte göra. Det passar inte in/är fult/är nytt/är annorlunda/etc etc." Folkstorm. Förståsigpåarna kritiserar. "Mannen på gatan" hänger på. "Proteststorm". Slutligen byggs huset ändå, trots "massiva protester". Efter ett tag lägger sig ”stormen” och det nya inslaget får sjunka in. I de allra flesta fall – och det roliga är att det finns mätbara, vetenskapliga belägg för detta – upplever de flesta en större belåtenhet när det "nya" slutligen blivit byggt.

Men det är väl så det ska vara. Ska man överleva i en allt hotfullare värld med smältande polarisar och skövlade regnskogar så hjälper väl inget så bra för sinnet som lite snickarglädje och lite ornament på fasaden.

Fotnot 1.

Brutalismen – ordet alltså – kommer från det franska ordet för obearbetad betong, ”beton brut”. Det har ursprungligen inget med ordet ”brutal” att göra, även om kritikerna av nyare arkitektur gärna ser en koppling. En av våra mest kända svenska byggnader i denna svårdefinierbara genre är St. Petri kyrka i Klippan (av Sigurd Lewerentz). Jag tror inte att någon ärligen kan hävda att denna pärla till kyrka är "brutal". Den ser förvisso inte ut som kyrkor alltid har gjort, men brutal… knappast.

Fotnot 2.



Frank Lloyd Wright har en gång sagt: “The mother art is architecture. Without an architecture of our own we have no soul of our own civilization.”

(Sen håller jag med i varje ord om att kreativiteten i yrket inte har med betyget att göra. Då jag själv inte kom in på utbildningen via betyg får jag således vara glad att inte behöva tillhöra de som ritar de värsta avarterna )

Nu vill vi se en tråd med fina nya hus!

Om det vore som du beskrev det Tomas vore det väl bra, MEN. Tyvärr. Allt nytt är inte vackert! Sådär, nu har jag sagt det. Att förstöra vackra kulturmiljöer i namnet av "Den Heliga Förnyelsen" gör ju ingen glad direkt. Att påstå att anpassning till befintliga miljöer gör arkitekturen ointressant och fadd förstår jag inte alls. Snarare krävs det en MYCKET duktig arkitekt för att kunna rita ett nytt hus som både är nytt men passar in i stilen.
Här i Simrishamn vill ju förnyarna bygga bostadsrättslägenheter á 4 - 5 våningar nere mot hamnen, utan att anpass dem till byggnadsstil eller höjd! Mig veterligen finns det inget större behov av bostadsrätter i S-hamn, men det hindrar ju knappast de som styr. Möjligen vill de ha dit fler sommargäster som kostar pengar i stället... För att återknyta till arkitektur som sådan så har jag följt diverse olika projekt på senare år och inget av dem har ju varit någon direkt ögonfröjd.
Att det måste finnas stilmässig och byggnadsmässig förnyelse råder det ju inget tvivel om. Se bara på Art-Deco och andra liknande stilar som var extremt nymodiga när de kom. De räknas ju som extremt vackra idag, men det gjorde de faktiskt då också.
Att däremot säga att Funkishusen är vackra kan ju knappast någon hålla med om utan att ljuga.
Att det skulle vara vackert för att det är nytt? Jag har inte hört någon säga saker som: Ohh! Parkeringshuset Elefanten, vilket arkitektoniskt mästerverk! t.ex. men väldigt ofta det motsatta.
Att arkitekter får oförtjänt kritik, är ju de arkitekter som gör dessa styggelsers fel. Och jag vidhåller att man borde se till att de som gör såna tabbar får tillbringa resten av sin karriär med att rita containerterminaler....
Jag vill också se nya fina hus, men de är ju inte så lätta att hitta tyvärr.

Arkitekterna är inte beställare utan det är byggherrarna. Dessutom görs det detaljplaner och det finns byggnadsnämnder och stadsbyggnadskontor som har en viss inverkan på stadsbilden. Det som oftast skiljer ny och gammal bebyggelse är skalan på det byggda. Beställarna vill ha maximal utdelning (pengar alltså) på det byggda och då måste byggrätten utnyttjas maximalt och då blir det krockar jämfört med den äldre bebyggelsen.

Samma krockar uppstod för övrigt mellan 1880-1920 då mycket av den äldre tvåvåningsbebyggelsen i våra städer ersattes av stenhus i fyra till fem våningar. Det såg inte klokt ut. Stora och små hus blandat hur som helst.

Sedan är det frågan om hur stor skillnad det är mellan arkitekter och ingenjörer. Graden frihet i förhållande till beställaren är högst begränsad i båda fallen. Dessutom kommer man alltid till en utförandefas då det jagas kostnader och en hel del av arkitektens arbete kan prutas bort genom förenklingar och utbyte till andra material.

Sedan finns det både vackra och fula funkishus. Kan även sträcka mig så långt som att vissa postmodernistiska skapelser är vackra.

/Johan

Vi ska väl inte heller glömma politikerna som väl måste få bära det tyngsta ansvaret.
Den oheliga alliansen mellan s och m gjorde effektivt slut på dom flesta stadskärnor under 60-70-talet. Nåde den som vågade öppna käften och försöka rädda någon unik 1700-talskåk, bakåtsträvare och närmast psykiskt sjuk (jmf Tomas kommentarer).

Men arkitekter är trots allt part i målet. Dom är självklart intresserade av att det rivs så mycket som möjligt, blir ju svårt att få jobb annars.

Konstiga arkitekter har man också träffat på, bla den som ritade vår gård. Han tyckte att eftersom det var en gård i innerstan så skulle det bara vara sten där. Dom olika stenformerna kontrasterade så fint mot varann, men det skiter ungarna i när dom slår sina ben på dom dumma stenarna.

Sedan har jag kunnat notera att dom arkitekter jag känner till bor i gamla hus på landet ....

Mvh UB

Jag håller helt med om detta, med en notabel modifikation. Under 60-70-talen var det otroligt svårt att hitta högerpartister i ledande ställning med Stockholm som det bekräftande undantaget antar jag. Så, äras den som äras bör. Det var ingen slump att s fick dras med epitet som 'betongpartiet', 'betongsossar' etc.

H

Jag har hört begreppet "betongpartiet Socialmoderaterna" (fast det kanske just speglar den oheliga alliansen i Stockholms byggnadsnämnd?) ...

Inne på politikspåret så har även Fp en stor del i rivningsraseriet. Deras stora rekryteringsbas var länge första generationens icke-arbetare vilka har ett kluvet förhållningssätt till allt som representerar deras ursprung. Detta kombinerat ett socialt patos och Fp´s teknik- och utvecklingspositivism var en inte helt lyckad kombination för bevarandet av nedgångna arbetarkvarter och andra slitna miljöer.

Jag har ju redan i en annan tråd försökt beskriva hur det gick till, genom insikter från en person som var med på "insidan". I huvudsak en ohelig allians mellan kommunalpolitiker och näringslivsintressen.

Min far blev sedermera stadsarkitekt i Helsingborg och försökte förgäves att påpeka att "rörelsens" nya planerade Hotell Horisont vid södra infarten till staden var ovanligt fult och okänsligt ritat. När han försökte ge sina synpunkter som tjänsteman och "beredare" åt byggnadsnämnden belades han med munkavle av de styrande, de ville helt enkelt inte ha ett sakkunnigutlåtande, för den då rådande s-regimen hade ju upplåtit åt rörelsens egna företag att rita och bygga hotellet, och då skulle det drivas igenom till varje pris och snabbt som ögat dessutom. Helsingborgs Dagblad fick hugg på detta, och det var aldrig någon som kunde förklara varför den tiden maktens arrogans vägrade lyssna. Nu står det anskrämliga bygget där som en vass pelare i skyn, och inte lär väl "rörelsen" äga det längre vad jag vet.

Scandic Hotels hemsida undviker klädsamt nog att visa en exteriörbild av kåken...

I dag har ju politikerna fått bukt med bångstyriga tjänstemän genom att se till att det i praktiken inte finns några stadsarkitekter i Sverige längre.

För att lämna de politiska resonemangen bakom rivning och nybyggen går jag gärna över till en mer teknisk aspekt på det hela.

Visst är det så att många gamla hus i stadskärnorna har rivits, men väldigt ofta är det så att detta inte berott på någon lömsk människa med rivningsmani. Snarare är det så att byggnaderna har nått en sådan ålder att de antingen måste totalrenoveras eller rivas. Låt oss ta gamla Göteborg som exempel. Till mångas förfäran revs där ett stort antal landhövdinge hus och andra gamla (och fina) byggnader. Varför revs de då? Jo, först och främst på grund av massiva sättningsskador. Vissa hus hade snedsättningar på upp till 2 meter. Med andra ord var läget så kritiskt att byggnaderna var på gränsen till att rasa ihop av sig själva.

Men varför inte rusta upp, grundförstärka och låta det gamla vara kvar då? Svaret på den frågan är helt enkelt att det inte är ekonomiskt försvarbart. Kostnadsmässigt är det nämligen mycket mycket billigare att riva och bygga nytt än att totalrenovera ett gammalt hus. Dock är väl gamla stan i stockholm ett exempel på där de gick andra vägen, men det har å andra sidan ett enormt kulturellt värde.

Det är alltså rimligt att tro att rivning ofta inte beror på politker med förnyelsevilja, utan snarare byggbolag som vill göra billiga hus.

Christoffer

Uj, för två dagar sedan startades tråden och snart 3 fulla sidor... Ähum, det var kanske inte min mening att folk ska bli lite sura. Det är sannerliggen ett känsligt område vi har halkat in på här. Kan ingen starta en tråd om vackra hus också? Både sprillans nya och gärna äldre. Då kommer vi att inspirieras till stordåd i husmodellsbygge till våra "tåganläggningar", för det är ju i grunden det vi alla gillar i detta forum. Våra banor alltså.

Måste samtidigt berömma Tomas för sitt mycket pedagogiska upplägg med tex loken. Skulle göra viken lärare som helst grön av avund, det är jag helt säker på.

Jag har så många trådar på G här så vill någon annan skapa en tråd: Sveriges snyggaste kåkar eller orter?

Ps Jag kommer nog att visa fulingar till hus fortsättningsvis ändå, dvs om jag törs... Hihi

Hälsningar Janne C

Jaha, då skall väl jag blanda mig in i striden. Drömde en gång om att bli arkitekt, läste sedan samhällsplanering bl.a Kulturgeografi och jobbar numera på museum. Ack ja! Min uppfattning om Stockholms fulaste hus är ett som i någon tidning beskrevs som om det ritats för att stå i en förort till Moskva under Sovjettiden! Rysligt, vilket hus då, jo fd EPA-huset i röd marmor, numera märkt med ägaren John Mattsson vid Sergelstorg, på absolut bästa tomtplats, en innehållslöst hus utan några som helst krav på att var snyggt, bara trist, undrar om det inte slår de skitfula trista husen längs Malmskillnadsgatan. Men det finns nya hus som är snygga också, tex enligt min uppfattning det som står mitt emot NK vid Hamngatan, en grön kåk, riktigt läcker. Sedan förändras smaken med tiden, när jag var ung ansågs funkis vara fult och 1950-tals hus hemska, numera är funkis snyggt och 1950-talshus eleganta skapelser. Men 1970-talshusen, det finns ett asfult brunt i Karlskrona mot en park och som slår ihjäl omgivningen totalt. Alla gamla hus är inte heller vackra tex Operan i Stockholm och ansågs när det var nytt som barbarer varit i farten. De återkom 1950 till Klara i Stockholm...Tänk, man rev ner 1700-talshus utan minsta betänkligheter och byggde istället fula p-hus och kommersiella lådor.