I ett helt annat sammanhang har tågfärjor och moduler diskuterats.
Det har väckt min fantasi, och jag tänkte därför resa frågan hur en modulstandard för tågfärjor bör se ut.
Noga taget kanske det behövs två standarder:
1. Tågfärjor som går i öppen sjö
2. Tågfärjor som går i inre fart, eller skyddade vatten. (Antagligen pråmar snarare än skepp.)
I verkligheten fanns det knappast någon standard, utan alla färjeleder har/hade sina unika arrangemang. T ex när SJ ville kunna använda en av Trelleborgsfärjorna som reservfärja på leden Malmö-Köpenhamn, krävdes det ombyggnad av färjelägena där.
Det som behöver standardiseras är väl:
1. Fribordet, eller snarare avståndet mellan räls överkant och vattenytan (ööh målade masoniten; färjor i riktigt vatten överlåter jag åt andra att diskutera

).
2. Hur spåren ser ut i skarven mellan däcksspår och spåren i land. Gränssnittet så att säga.
3. Hur skeppet är format i den ända där vagnarna tas iland, eftersom kajen ofta bildar en ficka för att styra in skeppet så att rälsen på landsidan passar ihop med spåret på däck.
4. Hur spåren ska strömförsörjas, i den mån detta önskas alls.
Här är något om hur det var arrangerat i Malmö respektive Trelleborg (källor SJ minnesskrifter 1906, 1931 och 1956):
Tågfärjan Malmö (Malmö-Köpenhamn) byggd 1900Längd 81,69 m (även 81,3 m har angetts).
Bredd 16,00 m
Antal spår 2 vardera rymmande 9 vagnar (av normal godsvagnslängd år 1906)
Spårens hinderfria längd 81,25 (stämmer illa med fartygslängden resp en senare uppgift om 140,7 meters sammanlagda längd).
Fribord, lastad med 270 ton järnvägsvagnar och 50 ton kol: 1,67 m (framräknad uppgift, kan vara fel).
Fribord utan ovanstående: 40 cm högre (även detta en framräknad uppgift).
Tågfärjorna Drottning Victoria & Konung Gustaf V (Trelleborg-Sassnitz) byggda 1910-11Längd 112,3 m
Bredd 16,25 m
Antal spår 2
Spårens hinderfria längd 90 m (stämmer illa med äldre uppgift om 159,5 m sammanlagd längd)
Tågfärjan Starke (Trelleborg-Sassnitz) byggd år 1930Längd före förlängningen efter 1942 års minsprängning: 93,13 m
Bredd 16,25 m
Antal spår 3
Spårens sammanlagda längd 195 m (återigen före 1942)
Tågfärjan Malmöhus (Malmö-Köpenhamn, ersatte Malmö) byggd 1945Längd 94,4 m
Sammanlagd hinderfri längd på spåren: 147 m
Notrera att även om färjornas huvudmått skiljer ordentligt, så är kapaciteten i järnvägsvagnar tämligen lika. Starke givetvis undantagen eftersom denna hade 3 spår.
År 1956 var för övrigt en fyrspårig färja beställd.
Spåranslutningen mellan land och skepp var antingen en stubbväxel (heter det väl - en symmetrisk växel alltså) eller en trespårsväxel.
Gränsen mellan land och skepp gick så att de höger- och vänster-spåret precis hade gått isär. För tvåspåriga skepp låg således det enda hjärtstycket i land.
För trespåriga skepp låg däremot två hjärtstycken ombord (det tredje, samma som för tvåspåriga skepp, låg givetvis fortfarande iland).
Jag tycker att en trespårsväxel låter som en god idé. Den medger nämligen skepp med ett, två eller tre spår.
Om växeln är avskuren enligt ovan så krävs på trespårsbåtar att några delar av växeln ligger ombord. Det vållar en viss komplikation om växeln ska vara elektrifierad (båten måste veta hur växeln ligger...)
Å andra sidan om hela trespårsväxeln ligger iland, så tvingas spåren på tvåspårsfärjor isär onödigt mycket. Fast spåren ombord blir föredömligt enkla för alla typer av färjor.
Fyrspårsfärjor kräver helt annat spårarrangemang, så det blir svårt att passa in i en standard (om den inte ordnas med samma gränssnitt som tvåspårsfärjor fast med två hela växlar ombord).
Nu är ordet fritt
SI