Först lite bakgrund.
Nästan alla fartyg hade egna lastkranar men de veks undan (utåt vattnet) när fartyget låg vid kaj med kranar. Hamnkranarna var många för att man skulle kunna ha en kran för varje lucka/luckpar. Det gjorde att lastning/lossning gick snabbt och fartygets hamntid blev kort. I Dåseberga hamn kommer alltså att finnas alltså mer än en kran, varav en kran med skopa för bulklaster (kol, malm, sand etc i lösvikt).

Vanligast i hamnar var då som nu portalkranar som grenslade ett eller flera spår och som kunde nå ut både över fartyget och in på hamnplanen. I Göteborgs hamn som är min förebild fanns fem typer av kranar varav i stort sett bara en typ finns kvar i drift idag (gissa vilken):

Enkelportal - som löper över ett spår
Dubbelportal - som löper över två spår
Halvportal - som löper över två till flera spår men där det ena benet gick på en traversräls som fästs antingen på stolpar eller på en husvägg
Brokranar - där portalen löper över två till flera spår och där kranhuset löper på en brobana tvärs över portalen. Detta var vanligt i malm- och kolhamnar där lasten läggs i högar på hamnplanen.
Containerkranar - en modernare form av dubbelportal och brokranar för hantering av containers.

I Dåseberga hamn finns enbart enkelportalkranar. Kranportalen var byggd så att normalprofilen för järnväg passade in väl med marginal i både höjd- och sidled.

Kranhjulen var dubbelflänsade för att kranen inte skulle spåra ur om ena sidans hjul lyfte från rälsen. Det fanns också en säkringsanordning på de tidiga kranarna med vilken man kunde låsa kranen mot rälsen som ytterligare säkerhet mot vältning.

Kranportalen var från början enkel med bara ett hjul i varje hörn, men med ökande krav på lyftkraft så blev det en tvåhjulsboggie i varje hörn istället.

Kranen kunde ju förflytta sig själv efter spåret med en elmotor och drivningen var vanligen förlagd till ett motorhus på benparen. De första ång- och eldrivna kranarna hade dock kedjedrivning från en motor under kranportalens plattform.

Detta första inlägg får illustreras med den Kibrikran som finns på plats just nu, men som ska få en ny portal vad det lider.



Här har kranhuset fått den rätta färgen - grön/silver som var aktuell för den period jag har som förebild. Före denna färgsättning var alla kranar helt mönjeröda, stativ som kranhus och kranarmar och det var faktiskt stadarkitekten/-erna som hade föreskrivit detta för att kranarna skulle se bra ut mot vattnet, fartygen och bebyggelsen runt omkring.

Återkommer!

Mvh

/Peter

Det här är kul! Modellbygge med research. Bugar!

Godkväll gänget

Kan ju visa några exempel på hur Göteborgska kranar såg ut före den period jag avser bygga.

Det har funnits ångdrivna s k lokkranar en gång i världen nr 1 och 2 såg ut som på denna ritning. OBS jag fotade av ritningen då den såg så trevlig ut, men det är inte den jag avser bygga. De ångdrivna portalkranarna var mycket lika dessa lokkranar. Tänk att man lyft av kranhus med arm och ställt på en portal av samma typ som den nedan.





Som jag sade så var redan den andra generationen (så långt jag förstått) av hamnkranar eldrivna. Följande bilder visar exempel på detta:





Slutligen kommer foton på generationen närmast före mitt val:





Förutom dessa så finns det alltså en stor samling (bara sammanställningsritningar fanns det ett hundratal av, ) andra att välja och vraka i. har bara kommit så långt att jag bestämt mig för enkelportalkran så här långt.


Mvh

/Peter

Jag har byggt en från scratch, det låter betydligt värre än det var. Skärbräda, millimeterpapper och nålar blir bra jiggar.
Evergreen U-balk och strips till armen.

Har tyvärr ingen bättre bild, ska leta om jag hittar nån.