Heter visserligen inte Jan men gör ett försök att svara i alla fall.

Blev tvungen att surfa lite på gaffelrigg och konstaterade att mitt minne höll. Det aktersta av vanten är inte placerade så långt akterut att de egentligen är ivägen för bommen. Kan inte komma ihåg att det var riggat med backstag värst ofta dock.

Vantskruvar började komma och ersätta jungfrurna i samband med att de stora segelfartygen fick stålskrov och verkstadsindustrin kom med i fartygsbyggandet. Alltså bör det ha varit i mitten av 1800-talet någonstans.

Backstag funkar ungefär som dubblerade akterstag vilket gör att man kan trimma finare vid kryss och läns. Man spänner lovartsstaget och slackar det andra. När det gäller gaffelrigg har jag inte sett det särskilt ofta, men väl på kust- och insjökryssare (men de har oftast Bermudarigg).

Normalt sätts förstaget i ett fast uträknat läge och riggen spänns med akterstagets trim.

Gaffelklon grenslar masten och hindras från att hoppa vid sidan av en repslinga med träkulor tillsammans med sin egenvikt.

Bommen är fäst i masten på samma sätt (i stort sett) som en Bermudariggad båt.


@ Johan: Rex ser ut som en särdeles lämplig modell att ha på en anläggning! Till och med lite mindre än den Puffer jag pratade om tidigare. Spänd på resultatet blir man


Hälsar Peter
(Chefskonstruktör på Dåsebergs Varv)

Har faktiskt seglat en liten galeas med röda segel i Blekinge skärgård själv en gång. Fast vi var många ombord förstås, inklusive ett par verkligt avslappnade ägare och en kringströvande engelsman som satt på det som varit lastluckan och sjöng engelska shanties, ackompanjerad av - ja vadå?
Gitarr förstås...

Första seglingsäventyret var i östgötaskärgården i en jolle, där vinden tvärdog mitt i sundet samtidigt som en bogserbåt med ett halvkilometers timmerläp närmade sig...
Samma dag som ryssarna invaderade Tjeckoslovakien för övrigt. Nä åter till byggbordet för ett sista varv!

Enda kommentaren till Peters inlägg jag vågar komma med är att visst hängde väl jungfrurna med rätt länge i skutseglationen? Men det var ju ofta många små lokala varv med långa anor bakåt som stod för byggnationerna. Och det var ju som sagt träfartyg.

Ser när jag bläddrar bakåt att jag helt missat Magnus63:s fina segelbåtsbilder! Självklart måste dessa komma så småningom, dessa båtar är ju underbara! Lite tidigt dock för min del med 1910. Återkommer...

Hmmm...

Magnus 63, där fick du en del svar av Peter. Jag har så svårt att ladda upp bilder just nu. Det tar en förskräcklig tid, men får vilken dag som helst hem en ny utrustning. I senaste Allt om Hobby (Nr 2) finns det en del bra bilder på några av dina frågor. Bilder på vårat senaste nybygge. Jo en sak till, lite mindre skutor och andra typer av träfartyg hade jungfrur kvar ett par åtionden till innan vajer i stående rigg slog igenom på allvar och därmed även vantskruvar på skutorna.

Tack för responsen mina vänner! (i tidningen Båtliv)

Jan

Jo, träfolkan känns ju väldigt mycket "folkhemsfritidsbåt", sen är den ju lite speciell med sin akterspegel.

Farsan har en gammal jungfru som pennställ på skrivbordet, men så är han ju båttokig också.

Har seglat RJ85 och Avance 33 med farsan, gastat på Mälar30 och A22 vilket är kul men blött om fötterna. Sen har jag seglat träfolka med kompisen också. (Farsan hade en 22:a i Säffle på 50-talet, men den såldes långt innan jag föddes. "Ing-Gun" hette den, den låg i Grums på 70-talet. Dess vidare öden är mig okända)

Akterstagen på Avance 33:an slutade med ett block kanske 2 meter ovanför däck. Genom det blocket gick en vajer, som var fäst på babordssidan i "hörnet" på aktern. På styrbordssidan, i andra "hörnet" satt en talja som sträckte vajern så man kunde justera hur hårt akterstaget skulle dra. Man kunde slacka lite på akterstaget på lätta undanvindar (masten lutade då en aning föröver) som fintrimning.

Storbommens beslag mot masten gick att flytta uppåt-nedåt med en liten talja, med syfte att minska seglets buk (utbuktning) vid hårda vindar. Vet inte om alla båtar har den finessen. Längre ut på bommen, ungefär på mitten, har man en talja (kicktalja) som ska hålla ner bommen och hålla den rak i hård väder, den har de flesta bermudariggade segelbåtar. Taljan löper mellan mitten på bommen och mastfoten.
Sedan fanns en tredje talja, som löpte inuti bommen (aluminium), där man kunde sträcka storseglets horn maximalt bakåt på bommen (minskade buken i seglet), tror den kallades bomuthal. Också det för fintrimning.

Vet inte om gaffelriggade båtar har samma trimningsfunktioner, det här är kanske "nymodigheter" ?

På den tiden var nog nöjesseglatser sysselsättning för bruksdisponenter, fabrikörer och kungligheter.

Faderskapets gamla 22:a (idag betraktad som en mycket liten båt, men de är snabba som vesslor!!) var byggd kring 1930. Nu har jag inte varit inne i just den båten, men A22:a har jag tävlingsseglat, som gast, och jag kan säga att med dagens krav på standard i en segelbåt är de skrattretande små. Det fanns fyra minimala kojar och ett spritkök, that's it. Men det här var båtar som var överkomliga för åtminstone övre medelklassen.

Artikel om nybyggd folka, sjösatt 2007! (började bygga 1978)
http://folkbat.blogspot.com/2007/07/vad-hnder-hr.html

Ser fram emot att få följa ditt båtbygge från grunden Johan!

Stefan

Johan:
vilket lim använder du till dina pappersbyggen?

mvh/D

Folka-ritning.
http://www.folkbat.com/folkboatplan.gif

Dragos: Varierande. Vanligt snickarlim för det mesta. Men har provat allt från kontaktlim, där jag vill att stora ytor ska fästa bums (bör användas på skymda ställen så den gula färgen inte syns), till olika snabblimsvarianter för mer finstilta detaljer. Får dock vara försiktig så det inte sprider sig och ger fula fläckar (har försökt undvika att fotografera dessa på mina båtmodeller...)

Arbetar man med kartong och behöver passa in detaljer kan man koka klister (1 del vatten och 5 dl vetemjöl) och blanda 50/50 med vitlim, men det handlar nog mer om specifika ytor som ska täckas vid husbyggen. Tar längre tid att torka, men kan greppar inte bums. Fungerar t ex om man vill limma t ex en husfasad med papper med tegelstensmönster. Men som sagt, knappast någonting för båtbyggeri. Klistret förvaras i kylskåp och kan blandas underhand.

Det dröjer nog några dagar innan jag kan visa nästa fas, arbete upp över hårfästet (vilket är rätt svårt att hitta på mig... )

Johan, tack för svaret. jag har provat med vitlim, men pappret blir buckligt och slår sig. Hur undviker du det? Sen: är snickarlim detsamma som vitlim?

När jag ger mig på att bygga med papper/papp/grillpinnar/tandpetare/plast/metall i en salig röra brukar jag använda ett lim som heter UHU Hart. Jag tycker det fungerar riktigt bra och har en lagom lång torktid.

Använde just det limmet till den här mock-upen av blivande S/S Slumraland



Gjort av en Corn Flakeskartong mest för att prova storlekar - det är inte säkert att det färdiga fartyget blir lika litet

Annars när det gäller sådant som tänks bli mera färdigt använder jag personligen hellre Plasticard tillsammans med ett bra plastlim. Plasticard är ungefär lika hårt att arbeta i som papp och kartong.

Mvh

/Peter

Okej då, lite avkoppling eftersom jag inte orkar arbeta mer med det stora föredraget på utbildningsdagen för barnmorskor i Malmö och Lund i övermorgon (två helt olika världar...):



Man måste använda ganska styv kartong för skrovsidor o dyl. Har skaffat 160 g kartongflak från "bokbindar-Eva" där jag och min bättre hälft roar oss varannan onsdag med att klistra böcker på fel sida kartongarken, samt oss själva, arbetsbordet mm.

Moment 2 (inte 22 ännu ) brukar bestå i att skapa en "mittlinje" som följer däcket på båten. Som ni ser räckte inte papperet till hela vägen när jag skalade upp "den suddiga ritningen" till skala 1:87. Men eftersom jag har fotografier av skorven + vet hur lång den var ritar jag sista delen av "förskeppet" på frihand.

OBS när man ska limma dit denna bit att man måste tänka på att botten är 2 mm tjock. Det skuggade partiet av "profilbilden" ska således skäras bort. Hinner och orkar inte längre ikväll mer än rita upp hur biten ska se ut efter "stoppnålandet".

När man ser ritningen på fotografi kan jag konstatera att akterskeppet ser något annorlunda ut än "för blotta ögat" och på fotografier avbåten "live". En lätt justering ska således vidtagas, men det får bli en annan dag.

Peters mockup ger omedelbart intryck av en "puffer" så du har träffat helt rätt där!

Och Dragos, ja i min vokubulär är det samma sak!

Peter: Jag förstår att din flotta kommer att vara en lokal och hittills okänd eskader tillhörande gamla Svenska Orientlinjen. Så då får jag väl bistå med vad forskningen hittills frambringat av övriga liknande farkoster:

Slumraland
Vaknaland
Arlaland
Särlaland
Heidiland
Fosterland
Fostervatten
Änglaland
Tigerbrand
Ödeland
Grönsaksland
Ibland
Betesland
Hemland

...eller något sådant! Klaga inte, Janne C har råkat ut för ännu värre!

Ännu bättre än vanligt snickarlim är troligen det vi använder under bokbindning när vi vill att någt ska fästa bums; PVA-lim. Vet dock inte riktigt var man får tag på det i vanliga fall. Panduro kanske?

PVA ser ut som snickarlim men är mer trögflytande.

Började exprimentera igår kväll (livsfarligt med båttrådar!!) med en 22 kvm skärgårdskryssare. Tekniken påminner om Johans, men jag kan inte göra delen som ligger under däcket genomgående p.g.a. sittbrunnen. Sen har skärgårdskryssarna ett långt avsmalnande akterparti där flera meter ligger ovanför vattenlinjen, som slutar i en minimal akterspegel. Båten är 12.2 meter lång och 2 meter bred.

Tja, bordläggningen är av Northeastern, lite tjockare kvalitet (4*12 skaltum virke) för man får till viss del slipa fram skrovets rundning, förstävens form etc. Friborden bliv lite väl låga på mitt experiment, inte för att 22:orna har mycket till fribord, men mer än 12 tum är det. Däcket är gjort av faner som jag fått av morsan.
Förutom att friborden är för låga så verkar tekniken faktiskt fungera. Ruffen och sittbrunnssargen blir norteastern, rufftaket fanér.

Sen kommer ju problemet att hitta lämpligt virke till mast och bom, hitta något som funkar som winschar, en massa små block (till storskot, storfall, fockfall, kicktalja, trimtalja till akterstag), små knapar och andra beslag.

Följer ditt bygge med stort intresse Johan! Ser med lika stort intresse fram emot Peters och Magnus63:s projekt!

Stefan

Klaga Inte då, snarare uttryckt med yngre generationens SMS-språk (ROTFLMAO = Rolling On The Floor Laughing My Ass Off)!

Men det är klart vi kan ju se vad besättningarna på ovanstående fartyg har för karaktär:

Slumraland - den halvvakna besättningen på båten med ovanligt bra autopilot och krocksensorer
Vaknaland - besättningen med sömnprobem, alltid vakna även om det inte märks alla gånger
Arlaland - morgontidiga gänget, hatas av hamnfolket som ännu inte vaknat när båten kommer in
Särlaland - nattsuddarna, hatas också av hamnfolket som inte får gå och lägga sig
Heidiland - helt kvinnlig besättning, syns också på fartygets rosa färg
Fosterland - den hemkära besättningen som aldrig lämnar fostervattnet
Fostervatten - det kustnära vatten M/S Fosterland seglar i
Änglaland - bestänningen som klarar all smuggling, deras änglalika uppsyn lurar alla tullare
Tigerbrand - båtenn ryker värre än vanligt, beror på att hela besättningen är kedjerökare
Ödeland - forksningsresandefartyget, letar alltid efter nya ej prövade vägar, lyckas sällan
Grönsaksland - besättnignen är veganer boskap ut och grönsaker hem
Ibland - besättningen som ger sig av då och då, när det passar och om man har last
Betesland - Besättningen på hugget, alltid nya frakter
Hemland - liksom Fosterland vill denna besättning bara hem, därför avgår man ytterst sällan

Nä, skämt åsido, jag hade nog tänkt mig lite mer i den här stilen:

S/S Slumraland
S/S Sovaland
M/S Drömland
etc
och till sist
DG10 Sussie (fiskebåt)

Vi får se vart det bär.

Mvh

/Peter

Det här ser ut att bli en kul tråd. Mycket bygginfo och kul tjôt.

Ser att Johan ger sig på kartongbygge, jag kör med plasticard och Magnus verkar ge sig på träbygge, tre byggtekniker i en tråd, lysande

Precis som Johan börjar jag med att göra en bottenplatta som motsvarar konstruktionsvattenlinjen på ritningen, därefter gör jag några stöd i längsriktningens mitt. Blir lättast att få symmetri då. Därefter kommer de olika däcksdelarna som tillsammans med bottenplattan ger skrovformen. På den här bilden har jag hunnit ungefär dit.



Vid det här läget är det hög tid att planera för eventuell el och andra finesser. Rök kan ordnas i skorstenar, ljud kan byggas in (tänk en fiskebåts rytmiska dunkande på tomgång i hamnen), med mera, med mera. Har vilda planer på att försöka få till lanternor på liknande sätt som beskrivits i AoH-artiklarna om Artitecs Noordborg.

Förresten, räkna inte med att det går väldigt fort det här, jobbet ger mig mycket nu och ett tag framåt och familjen ska ha sitt så byggtid är det sparsamt med för tillfället.

Simma lungt

/Peter

En riktig sjöman är väl i allsinadar inte simkunnig? "Det finns ju båtar"...

Nej, mina äventyr kommer också att gå i snigelfart. Just nu djävulstider arbetsmässigt sett.
Den blygsamma progressen sen igår:



Härefter kommer "spant" som dels ska hålla däcket på plats, dels bidra med skrovformen. Troligen knappast förrän efter helgen som det ser ut just nu, vi får väl se.

OBS! Stäven är mer eller mindre rak. Det är kameraperspektivet som förvillar...

Peters båtnamnsdefinitoner tycker jag var lysande! Extra poäng åt att du rodde hem cigarrschappet Tigerbrand (i England jaja)! För det var det och inte cirkusen jag tänkte på...