Hej på er. Någon som sett en svensk järnvägsövergång med aut bomfällning osv samt signaler o dyl?

MVH Rickard

Ja, men den var hemmabyggd!

Och nej, det finns inga färdiga bomanläggningar av svenskt utseende att köpa... detta oavsett skala och framdrivningssystem.

SA

Misstänkte att det var så.
Min tanke är då att bygga med Entects fina etsade byggsatser men vilken automatisering och siglalsystem skall man välja?

/r

Även där är du ute i ett tomrum.
Man får använda de system för tågdetektering/signalering som finns i marknaden och anpassa dem till den egna och förhoppningsvis svenskliknande situationen.

SA

Vi hade en medlem som höll på och lekte med minnesmetall. Borde funka.

En MPLAB programmerare från Microchip, en MPLAB utvecklingsmiljö, PICC - kompilatorn ligger på 2500:-, en PIC kostar ungefär 10:-.

Kan styra det mesta här i världen. En tåt över från en växeldekoder så kan man göra typ vad som helst....

Finns den du såg att beskåda här i forumet eller?

MVH Rickard

Hej
Viessmanns 5100 liknar i stort en äldre svensk järnvägsövergång.
Denna bomtyp har funnits i Sverige och kan nog ses ibland vid veterantågsföreningars spår nuförtiden. 1930-1980 är de årtal bomtypen förekom cirka.

Bommarnas olika rödvit-färgade bitar kan plockas isär så man kan måla dem i rätt färg. Dvs de vita blir gula och de röda kanske kan lämnas röda eller ev få ett lager halvmatt eller mattlack.
Den röda bombiten närmast det grågrönmålade bomfästet ska målas gul!
Vill man ha längre bommar har viessmann ett förlängningsset att köpa.

Finns ett trevligt klipp på youtube hur de fungerar
http://www.youtube.com/watch?v=hV5yp_pqG_c

Annars har firma entec etsade svenska moderna(1960-2000tal) bommar i olika längder men dem får man bygga ihop själv.

http://www.youtube.com/watch?v=3bT5oTWISzk

Har inte MJ-HobbyExperten "lovat" att komma ut med en svensk järnvägsövergång? Vill minnas att jag sett ett sådant löfte tillsammans med deras signalutgivningsplan.

Veissmanns bomanlöggning liknar inte någon typisk svensk anläggning över huvud taget.
En mycket typisk detalj under en stor del av den tid bomanläggningar använts i Sverige är de tvådelade plankbommarna där en planka sitter på vardera sidan av bomdrivet. Dessa infördes under 1940-talet och blev snabbt helt dominerande. Bomanläggningar med rör eller rundvirkesbom är alltså inte något typiskt svenskt.

Se gärna Magnus Lindelöfs sida om Svenska Vägskydd och speciellt avdelningen om de mekaniska anordningarna...
http://web.telia.com/~u14306714/vagskydd/vagskydd/historia3.htm

Saxat ur denna sida är den här, den mest "svenska" av de alla...
http://web.telia.com/~u14306714/vagskydd/vagskydd/bilder/ovmassa.jpg

SA

De flata tvådelade bommarna är väl förvisso de absolut vanligaste invid svenska spår. Men det bör väl uppenbarligen ha funnits även runda varianter vid svenska järnvägsövergångar eftersom det exempelvis finns sådana bevarade vid Kristianstads Södra (numera järnvägsmuseum) se den översta bilden på länken nedan:

http://jarnvagsrekvisita.wikispaces.com/Plankorsningar

Jag vill minnas att jag också har sett en liknande handvevad variant i vägkorsningen i Ravlunda. Även där är det förvisso fråga om en museijärnväg, men jag har svårt att tro att man har skapat egna runda bommar vid museijärnvägarna för att skilja mellan "riktig" och historisk järnväg?

Tack för tipset! Det kan ju inte vara allt för svårt att anpassa denna plankorsning till svenskt med hjälp av entects etsade version och lite färg. De växlande röda lamporna passar ju utmärkt att ha i en skylt istället för som på youtubefilmen i två olika skyltar, saknar funktion för vitt lysnade bara vad jag kan se.

Stort tack för alla tips

MVH Rickard

Undantag finns alltid... i både G-vagnar och bomanläggningar.

Blåmålade G-vagnar med ASG-logga har funnits men de är inte de typiska svenska G-vagnarna. På samma sätt är en bomanlägnning på en vanlig järnväg i Sverige med någon av de museala saker du hänvisar till inte på något sätt typiska.

Den här är (och har varit under de senaste 50 åren) den normala typen av bomanläggning...
http://svenskmjwiki.wikispaces.com/file/view/plankorsning_6705b.JPG




Man behöver inte skapa otypiska prylar i den järnvägsmuseala världen. Där finns sedan länge massor med "undantagsprylar" bevarade bara för att det var de saker som just var otypiska och udda när man på 60 och 70-talet började rensa upp och standardisera på järnvägarna i Sverige.

SA

Anledningen att man använde platta plankor i bommarna var att man skulle kunna forcera dem ifall man blev instängd. Trä går att knäcka. I med ettans växel och så tryyyycker man sönder plankan.
Jag har ALDRIG sett runda bommar mer än på järnvägsmuséet i Valla här i Linköping. Och de är gamla, handvevade saker som ändå inte liknar de tyska bommarna.

Däremot har jag sett vägbommar av stålrör i andra sammanhang, men de används inte i järnvägssammanhang av säkerhetsskäl.

Jag har scratchbyggt svenska bommar av styrénstrip, det är enkelt. Klurigast är drivet, det finns dessutom några olika varianter på det (ÅSSA m.m.)
Sista bommarna jag byggde har driv av mässingsrör och mässingsstång, medan själva bommen med lykta, motvikter och stag för vajern är av styrén.
2-3 timmars jobb exkl. målning.


Tittade på fotona i länken. Kommentarer:
1) Minimum är att sätta upp ett kryssmärke för vägtrafiken. Man ser ofta detta på industriområden och privata vägar.
Har man kontaktledning ska man ha en "bondfångare" också, TeknoBygg har dessa. Eventuellt satte järnvägen upp ett
lystringsmärke så att loket signalerade innan dessa dödsfällor passeras. På industriområden finns inga lystringsmärken.
(Vit triangel med spetsen neråt).

2) Nästa snäpp är att reglera plankorsningen med ljus- och ljudsignaler. Har byggt några egna attrapper av styrén och mässing, klockorna
gjorde jag av skallar till mässingsspik. På högra sidan av vägen ska signalen ha tre ljus (två röda, en vit), på väntersidan 2 röda ljus.
Kryssmärken under ljussignalerna. (Teknobygg har)
Vägmärken med avståndstavlor och varningsmärke med lokomotiv på (Teknobygg har)
V-signal för järnvägen (1-ljus, röd/vit), och V-försignaler (dödskalle, 3 gula ljus). Har byggt egna attrapper i mässing/styrén.

Den här typen av plankorsning utan bommar kan man se på ganska stora vägar. Jag har för mig att där riksväg 35 korsar Stångådalsbanan
saknas bommar. Varken Banverket eller Vägverket är överförtjusta i den här typen av plankorsning, det brukar stryka med några varje år.


3) Nästa snäpp upp är bommar. Vägmärket har då en grind istf. lokomotiv på sig. I övrigt som 2.

Innan kriget. De togs bort av säkerhetsskäl då de inte gick att forcera. Epok IIa som tyskarna skulle ha sagt...

Jag är väldans nyfiken på hur du gjorde detta. Finns det några bilder eller skisser man kan få kika på?

För information om förebilden rekommenderar även jag sidan 'Svenska Vägskydd' http://web.telia.com/~u14306714/, den har nog allt man kan önska sig. Det enda som sen behövs är då Magnus63s tips på hur man omsätter det hela i modell...

Håkan

Nej, definitivt inte. Den har aldrig förekommit i Sverige, inte ens nåt som påminner om dem.

Runda bommar med manuell fällning på plats/lindriven försvann ungefär 1940, men de ser ändå inte ut som de tyska. Det satt en stor klocka vars kläpp drevs av "taggar" på de svenska manuella bommarna. När bommen stod i ett visst läge var de följdaktligen tysta.
Signalerna liknar inte svenska heller.

Dubbelpost

Hej
Kära Magnus63 du har fel!
SJ har själva haft med färgbilder på stålbommar av en mer tysk sort i sina egna reklamblad gjorda i slutet av 70-talet så snälla ge dig!
På postvagnen har det ibland publicerats bilder från 50-60tal på stålrörsbommar så dem försvann inte på 40-talet precis.

Bara för att man inte har sett bomsorten själv så betyder väl det inte att sorten aldrig har funnits!?
Vilka signaler pratar du om? Viessmann 5100 innehåller bara bommarna plus en del tyska vägmärken.

Ja, jag tror jag har bilder i alla fall. Finns nån ganska oskarp bild från NMJ på en mjölkpall, en ljusblå Mercedes 220D som står och väntar vid de fällda bommarna.

Hur jag gjorde dem:
Drivet: En ca 3 mm lång bit mässingsrör 2mm diameter, lite kraftigare godstjocklek. På denna lödde jag ett "ben" av en 10 mm lång 3*1 mm mässingsstång. Röret ligger alltså lött ovanpå stången. Sedan lödde jag en bit mässingstång under benet så att jag kan trycka fast "drivet" i marken. Prima och måla drivet grått.

En bit pianotråd träs genom hålet i röret och bockas som ett kantigt U. Detta utgör fästet till själva bommen.

Själva bommen gjorde jag av 1*0.2 mm Evergreenstrip, som limmas ihop i "spetsen". Helbommar har ofta en "förlängningsplanka" på spetsen, och ett vajerstag som stabiliserar den. Vajerfästet kan göras av en bit pianotråd som limmas på insidan av bommen, vid drivet.
Bommarna målades gula, och grå där drivet ansluter. Motvikter gjordes av 0.2 mm styrén som stansades med en öljettång. Har sett rektangulära motvikter i verkligheten också. Stödben av pianotråd.

Bommen limmas sedan fast mot en bockade pianotråden så att "skänklarna" på tråden löper parallellt med bommen. Den kan då öppnas och fällas.



Limma ihop bomhalvorna i toppen.... helbommar brukar ha en röd lykta mitt på bommen och en "förängningsplanka" där toppen går ihop..



Så här blir det: