Jo, Mjöhult har väl fortfarande kvar en hel del av den lantliga stationssamhälle-karaktären trots att spåren är borta sedan mer än tio år. Skulle säkert göra sig i modell. Här är ett par bilder från fordom. På den nedre bilden syns bl a mejeriet längst ner till vänster. Silon ligger ytterligare lite till vänster, alldeles utanför bild.







Faktum är att det faktiskt står ett gäng granar uppe på toppen av kullen. Beståndet skulle dock knappast imponera på våra forumkamrater från nordligare breddgrader, men för oss som är uppväxta vid Öresundskusten är det ju fullt tillräckligt!

Jag har nämnt min gamle kompis som är överste i Skövde vid ett par tillfällen på forumet. För ett tjugotal år sedan var pansarofficerarna nere i nordvästra Skåne, och han besökte mig då. De hade bl.a. besökt Svedberga kulle i rent militära ärenden, och konstaterat att sedan de var där senast, kanske 15 år tidigare, hade träden visat en oroväckande förmåga att dö på kullen. Är det bättre nu, eller lever barrträden fortfarande ett farligt liv där?

Nej så hög och lång är inte Djuröbron, men den får duga. Annars skulle jag få ta båten till sommarstället.

I "skarven" mellan Djurö och Vindö finns den här "insjön", Prästmaren, med förbindelse ut i Kanholmsfjärden.



Hälsningar / Svenne

Visst!

Och med eller utan svanar. Här en som "seglar" i förlig vind på Svartlögafjärden. Blidö i fonden.



Hälsningar / Svenne

Nattpromenader räknas också som hälsobringande. Om man får vara ute sent här i stan (och om man vågar förstås ) kan man svänga förbi Debaser vid Slussen. Där är det fullsmockat vid 24-tiden. Men slussen är tom.



Hälsningar / Svenne

Jag var ju i gamla hemtrakter i rumpan av Dalarna i förra veckan, och det blev över 1000 bilder på minneskortet. Här kommer en liten redovisning av en promenad som företogs i Koppardalen, dvs f d Norra verken vid Avesta Jernverk.

Men vi börjar med ett par knäppa minnen från mina nedre tonår, kopplade till bron över Dalälven mellan Avesta och Månsbo:



Under bron löper diverse ledningar, och det finns även en spång utlagd under bron för att man ska kunna inspektera och serva dem. Givetvis är ju tanken att obehöriga inte ska kunna ta sig upp där, och därför finns det en låst gallergrind som ska förhindra detta. Men det var förstås jättespännande att klättra utanför den och ta sig upp på spången för att smygröka i skydd där uppe, och det var många gånger jag och polarna gjorde så! Notera att vi här befinner oss cirka 100 meter uppströms från kraftverken i Avestaforsen, så strömmen är mycket strid i älven här. Tur nog var det aldrig någon som drattade i ...



Och här under brofundamentet så eldade jag och två klasskompisar på läroverket upp klassboken då en av dem (dev var inte jag!) hade fått en anmärkning för mycket och riskerade sänkt betyg i ordning (jo, det fick man på den tiden - det fick även jag till min mors stora "förtjusning"! ). Sk-tsmart helt enkelt, vi blev inte alls misstänkta och anmärkningen var givetvis glömd för all framtid ...

Men nu förtränger vi gamla dumheter och vandrar vidare!



Den av Calle Jularbo ombesjungna Avestaforsen är ju sedan många år uppdämd och hyser även tvenne kraftverk. Det till höger har funnits länge men det till vänster är tämligen nybyggt, här låg förr Månsbo Kloratfabrik.

Så kom jag så in i Koppardalen, där de gamla bruksmiljöerna fortfarande är tämligen intakta även om de hyser andra verksamheter idag.












Lite brus kommer det dock fortfarande från Avestaforsen, fördämningen till trots!


Och några hundratal meter nedströms finns även Lillforsen.

2 B continued ...

Underbara bilder och underbar beskrivning! Smalspåret som syns på en bild antar jag måste ha varit en intern bruksbana. 600 mm spårvidd eller vad? Och hur omfattande kan detta bruksbanenät ha varit?

Tack.

Bra frågor om smalspåret, jag har inte en aning ... Norra verken var ju förr under sin storhetstid "restricted area" där man inte fick komma in om man inte jobbade där eler hade något annat professionellt ärende dit. Sommaren 1974 jobbade jag för Johnson-koncernens byggföretag Vägbolaget som hade mycket underhålls- och byggnationsuppdrag för Avesta Jernverk, och då var jag in på Norra verks-området några gånger i tjänsten, men har inga minnen av någon smalspårig industribana så den var förmodligen nedlagd redan då.

Gjorde en lite snabb googling på "smalspår Avesta" och fick då fram att man tydligen återsänt ett lok till Sonessons i Malmö (sedär, ännu en länk mellan rumpmasriket och Östdanmark! ) år 1916, men det låter väl lite osannolikt att man lade ned den smalspåriga industrijärnvägen redan då!?! Se http://www.johnbergman.se/ibf/skyddat/loklistor/okand_tillv_landsk.pdf

Fantastiska resereportage du presenterar, Mats!
Vad gäller smalspåret på Avesta järnverk vet jag inget men däremor så vet jag lite om motsvarande på annat, närliggande, håll.

1964-66 gick jag industriskolan vid Horndals järnverk. Där fanns ett nät med smalspårig räls men några lok användes inte utan det var bara avsett för trallor som sköts med handkraft. Det fanns heller inga växlar utan små vändskivor fanns på lämpliga ställen där man kunde byta spår. Industriskoleeleverna användes ofta som dragkraft till dessa trallor.

Från skrothögen upp till martinen var det lite uppförsbacke så där använde man också ett spel för att få fram de tunga skrottrallorna.

På sågen i Västanhede fanns ett liknande system med handdragna trallor.

Närapå - vi rör oss här i ett spann på cirka 200 meter uppströms till 500 meter nedströms om Avestaforsen. Såvärst mycket brus kan man dock inte höra eftersom själva forsen befinner sig på andra sidan om kraftverket och de gamla industribyggnaderna längs älvkanten under "hörbar" sträcka tyvärr.

Så ska man njuta av "Avestaforsens brus" audiellt så får man åka till lilla Morshyttan i Hedemora och trycka på den heliga knappen!

Fantastiskt, då kan man kalla sig "Överstepräst" från och med nu.

Mullan i Morshyttan...

Det finns ingen gud utom Jahvelarbo, och Sture är hans profet!

Nu stavade du nog fel tror jag, Juhvelarbo måste det väl va´

Han var ju en skön juvel vad jag förstått av diskussionen

/Peter

Fint bildreportage, Mats!

Apropå Avestaforsens brus (Obs! Det här har inget med goda föresatser att göra.) fanns det en gång i tiden, på nedersta raden i någon revyannons, kanske någon Hund, små lustiga travestier på kända musikstycken: "Ikväll framförs Bruvestaforsens as." (En as var ju en högt rankad gudom i det forna Swithiod, så detta är ingen häckling av din nyvunna rang, Sture.) Eller Trollhoppet i brallhögen. Etc.

Ständigt detta Dalom. Någon som minns mer exakt var mitt minnesfragment kan stamma ifrån?

Hälsningar / Svenne

"Den skavaktiga tjutan" hörde också till Knäppupprepertoaren.

Och Bruvestaforsens As framfördes vad jag förstår av Callarbo-Julle.

Tack, Svenne! Det kommer mera ...

Bruvestaforsens as, ja. Det är ju ett uttryck som jag slängt mig med en del utan att ha en aning om varifrån det kom egentligen, men eftersom en as ju var en gudomlighet så måste det väl åter syfta på den allsmäktige Juhlevarbo ...

Povel var verkligen "en as" som jag hyllar högt, och han har ju omnämnt även en annan här på Forum välbekant ort i en av sina låtar ... Sedär - ännu en koppling mellan sydöstra Dalarna och nordvästra Skåne!

Det var nog trådägaren själv som spårade in på detta (Svenne alltså). Så vi har väl carte blanche åtminstone några få inlägg till, tills nästa promenad med vackra bilder ska redovisas! Det är snubblande nära det jag brukar kalla för "dragspelsmetastas"...

Ja alltså, hamnar man med sina goda föresats-promenader i rumpan av Dalarna så lurar ju Julle Callarbos ande i varenda buske, och då ligger det väldigt nära till hands att även halka in på *ordet*. Ska dock försöka hålla mig i skinnet vid min fortsatta redovisning framöver, men det kommer inte att bli lätt ...

Som exempel denna nedlagda och förfallna gamla utedansbana i Garpenberg, här skulle man ju kunna tänka sig att Calle gott kunde köra in och parkera Cadillacen precis bredvid scenen (vilket ju var ett oavvisligt krav i kontraktet) utan att man behövde fälla en massa träd för att möjliggöra framkörningen! Och vilket instrument han trakterade vet vi ju ...