Den senaste tiden har båtar och fartyg på modelljärnvägen blivit ett ämne som genererat några trådar. Jag har själv byggt några båtar och fartyg i skala HO och, möjligen som inspiration, tänkte jag visa några på bild.

Den första jag tänkte visa är en bogserbåt SS Dagmar. Förebilden finns (har funnits) och bogserbåten är byggd med hjälp av ritning och bilder. Som vanligt när det gäller mina gladbyggen har vissa kompromisser förekommit och genvägar tagits. Bogserbåten är byggd av plasticard i olika dimensioner och med en "bottenplatta" på "några milimetrar". På denna "vattenlinje är ett antal "skott" resta och mellan dessa "skott" har en kombination av plasticardbitar och spackel tryckts in. Över alltihopa har ett däck monterats och därefter skrovet putsats så pass mycket att "skotten" kommit fram (synts) och därmed en acceptabel skrovform skapats.



Ett mindra lastfartyg behövdes till klubbanläggningen och efter lite sökande fick jag fram ritningar till ett trevligt litet lastfartyg "Victor". Återigen ett fartyg med förebild som gick att bygga skalenligt. Till deta fartyg användes samma byggmetod som bogserbåten.



Efter att byggt några maskindrivna (?) fartyg tyckte jag det var dags med en hederlig gamal vedskuta eller galeas. Denna gång blev det en modell utan förebild men inspirerad av en mängd foton. Resultatet, Matilda af Bära, kan skådas nedan;









Om ovanstående fyra bilder kan kännas igen, i alla fall var de är tagan, så stämmer detta då bilderna är tagna på WNJ. Det förhåller sig nämligen så att i samband med bygget av Matilda af Bära främförde Krister B. att det saknades båtar på WNJ. I ett svagt ögonblick lovade jag då att under ett år utflagga ett av mina fatyg och det blev just Matilda af Bära. Ett motkrav var just att jag skulle tillåtas ta några miljöbilder vilket medgavs. När så Matilda af Bära åter skulle lämna bekvämlighetsflaggen och återvända till södra Sverige uppstod en diskussion som resulterade att en galeas sänktes av egen besättning och vraket kan än idag skådas i vattnen runt WNJ - elaka tungor hävdar att det är Matilda af Bära som vilar på botten men så är inte fallet!

Vad önskar jag då åstadkomma med dessa rader? Jo, det faktum att det är faktiskt inte så svårt att tälja till en båt, må så vara i trä eller plast, att det kan vara överkurs att köpa en dyr färdigmodell eller byggsats - finns intresse kan jag starta en byggtråd och visa hur jag når mitt mål.

/Ola

En byggtråd skulle sitta fint!

Stefan

Absolut en byggtråd, det skulle sitta som en smäck

En byggtråd, absolut!

Har funderingar på ett par tre olika varianter men behöver ideer om hur gå fram.

Min "flotta" är inte på långt när färdig

Mvh

/Peter

Snälla, snälla visa oss hur man bygger en båt, i en båtbyggar byggtråd!!

Byggtråd!!!

Hej,
Vill också jättegärna se en båtbyggartråd

När jag byggt färdigt s/s Motala Express kan jag tänka mig att påbörja ett mindre båtbygge och visa mina idéer i sammanhanget också, om intresse finns. För er som är gladbyggare...

Ja, en byggtråd skulle sitta fin-fint!

Har själv en hamn på G på anläggningen, så snart åker man väl på att bygga en båt!

Ser gärna en byggtråd från dig också Johan, ju fler idéer desto bättre!

Stefan

Jo ett och annat fartyg kommer så småningom att trafikera även SDJs domäner och då närmast i Dåseberga hamn. Men tills jag fått till tid till det så har jag hittat några trevliga och SMÅ fartyg lämpliga som övningsobjekt. Tänkte att kanske fler var intresserade så här kommer två förslag.

Det första är en Clyde Puffer från 1920-talets Skottland. Dessa fartyg var gjorda att kunna gå igenom slussarna i Clyde och Firth därmed ganska små och på något vis knubbiga latfartyg. Lite som Diana eller Tham på Göta Kanal men i fraktversion. Det fanns också en lite längre version som kallades VICs.

Länk till plats för nedladdning av ritningar på en Puffer vid namn Lochinvar är: http://www.freeshipplans.com/free_model_cargo_ship_plans.html

Kan också nämnas att dessa skutor ofta var engagerade i whiskeyfrakt mellan fastlandet och öarna utanför typ Islay m fl. Kanske en ide´?

Ett lite moderna förslag är en serie östtyska kustfraktfartyg som var ungegfär 50 m långa och lastade ca 500 till 600 ton. Även dessa är rätt lagom i modell. Inte helt olika den version som görs av Artitec faktiskt. På samma länk som ovan finns alltså en uppsättning ritningar till fartyget med namnet Heringsdorf att ladda ner. Tyvärr finns inga mått på bladen men de kommer här nedan:

===== KLIPP =====
Tekniska Data:
Längd över allt..............................50,12 m
Längd i vattenlinje.........................45,00 m
Spantbredd...................................8,20 m
Sidhöjd till huvuddäck.....................3,75 m
Djupgående lastad..........................3,10 m
Latförmåga...................................500 t
Maskin.........................................294 kW
Huvudmaskin.................................Viertakt-Dieselmotoren vom Typ R6DV148
Tillverkare.....................................VEB Schwermaschinenbau Magdeburg
Marschhastighet.............................9,5 kn
Aktionsradie...................................6000 distansminuter (sjömil)
Registerton....................................430 BRT / 188 NRT
Lastrum.........................................1 men med 2 Luckor
Lastrum för styckegods och bulk.........680 m3 /645 m3
Besättning.....................................11
Fartygen från " VEB Peene-Werft Wolgast " såldes 1959 till sovjetunionen.
Ytterligare nio Kustmotorfartyg tillverkades hos VEB Elbewerft Boizenburg på uppdrag av Peene-Werft som en vidareutveckling av de första nio.

===== KLIPP =====

Hoppas detta kan inspirera till nya stordåd på hobbyvarvet

Mvh

/Peter

Jag har försökt göra reklam för dessa underbara små båtar tidigare på forumet! Ett lysande val tycker jag, även om dessa båtar troligen inte varit särskilt vanliga gäster i våra farvatten. Men på Göta Kanal har ju de flesta underligheter under 34 m långa förekommit så det kliar i fingrarna...

Å andra sidan har jag så hemskanes mycket dokumentation om motsvarande små svenska skutor, lastångare mm, så jag tror jag får fortsätta botanisera där så länge. Har vissa idéer om vad jag skulle kunna bidra med i denna tråd framöver...

Låter spännande!

När jag ändå är här så gör jag som Lihkströmsverken och visar upp de flytetyg jag har fått ihop hittills.

Nr 1 var ett litet fraktfartyg jag kallat Hwila II som är en fri tolkning av ett litet fartyg med namnet PIUS som beskrev i AoH för ett antal år sedan. Hwila II var i stora stycken ett prov varför en del detaljer blivit lite grova.




NR 2 är den större hamnbogseraren Söle. Baserad på NOCHs byggsats 35 710 gjordes även här en rätt fri tolkning som beskrevs i Smalspårigt för länge sedan.




Nr 3 blev också en bogserare och också den med samma underlag som Söle, alltså från NOCH. Denna gång sparades dock inte lika mycket . Resultatet blev John B Lundh som avses likna Stormprincess från anrika Stormkingbolaget i Göteborg.




Nr 4. Med smalspår som favoritområde och Göteborg som hemort bara måste man göra sig en VGJ-pråm för smalspårsvagnar. Fick tag i ritningar och har gjort den här lilla saken:



Håll till godo!

Mvh

/Peter

HÄSTHOLMEN-FLOTTILJEN...

Består hittills av en rad sinsemellan ganska olika farkoster, såväl till storlek och utseende som bygg-kvalité. Här är de alla dock.


Vättern-snipor, tvåmastad lingonbåt från Västergötland, samt Vätterns första motorbåt, osannolikt nog byggd 1910 och hemmahörande i Hästholmen, t o m förevigad på fotografi!!!


Lastångaren Tyra som troget stävade mellan Jönköping och Stockholm i många år.


Viktor Rydberg, passagerarångare på samma trad, kan kännas igen med en stor portion god vilja...


"Pelle Bråttom", Per Brahe, Vätterns mest ökända båt, framförallt från det ögonblick hon inte ville vara det längre. Med inredning, inkluderande Janne Claessons farfars syster...


Slängan Victoria, galeasriggad, men knappt 13 m lång och byggd för att kunna ta sig upp i de mest otillgängliga åar. Fråga Bjarne Andersen...


Slupen Tyra. Sluparna var klassiska vätternskutor, byggda för att kunna segla i Göta Kanal med toppseglet hissat ovan trädkronorna.


Och så s/s Trafik förstås, inventarium på leden Hjo-Hästholmen. Förd av klassisk kapten som visste att man inte fick bli torrskodd i hans yrke...

Ja, det må jag säga!!!
Vilka duktiga modellbåtsbyggare vi har på forumet.
Den här tråden får man nog låta bli att läsa annars finns risken att byggklådan blir övermäktig och det blir segel-och ångbåttrafik på Höksmossån vilket inte vore riktigt förebildstroget.
Jättekul tråd!!
Sture

Ett litet tips jag läste i någon gammal bok om Göta Kanal:

När det gäller friholtar, eller "kottar" som broder CeGe kallar dem var måttern stndardiserade:

Bogserbåtar 3 fot
Segelskutor 5 fot
Lastångare 6 fot
Passagerarångare 7 fot

Har inte fått detta bekräftat av någon andra källa, men jag arbetar efter den informationen.

Ola,

På första bilden av den lilla bogserbåten anar man ju akterskeppet av en betydligt större farkost, som jag vet har skymtat förbi i AoH och liknande tidigare. Var det inte en malmbåt eller något sådant? Du har inget fotografi av denna förnämliga skapelse? Dels för njutnings skull, dels för att visa våra forumbröder hur stort även ett förhållandevis litet kustfartyg blir i skala H0?

Hittade inga bra bilder själv på dessa bägge byggen men kan kanske i stället berätta lite om båtarna.

Den innersta, "Grängesbergare" Polcirkeln, är, om jag nu inte missminner mig, en "turretbåt". I alla fall är det ett malmfartyg som har hytter och andra utrymmen utmed fartygssidan och malmlastrummen centrerade utmed midskeppslinjen. Just denna lösning är möjlig då malm är en tung last och lastrummen därför inte kan bli så stora. Fartyget byggdes på tidigt 1900-tal (1905?) och var i drift fram till sent 50-tal (taget jut nu ur minnet). Hon var en av de minsta malmlastarna, under 100 meter, och därför blir modellen hanterbar i skala 1/87. De konstruktioner ni ser på Bb-gångbord är "stöttor" som, efter att vridits ut och klätts med lastluckorna eller motsvarande, medgav lastning med lastbil rakt ner i lastrummet. Annars skedde ju lastning av malm från särskilda "bryggor" i land.

Modellen är byggd med ett massivt skrov (undantaget de åtta lastrummen" och klätt med plasticard. Här försökte jag vara fiffig och skar till "plåtar" (fortfarande plasticard) som limmades en efter en på plats. Detta skedde en under en semester i sommarstuga och urvalet av lim var bristfälligt, jag valde Karlssons Klister - hur dum får man vara! Jag tillbringade därefter en längre tid med att återlimma "plåtarna" men resultatet blev faktiskt ett "bucklig" skrov, inte helt olikt förebilden. Däckshus med mera är en kombination av plats och trälister. Jag har använt så mycket färdigdetaljer som möjligt, Billing Boats m.fl., för att slippa tillverka ventiler, ankarspel, pollare och övriga spel. Till riggning har jag också använt färdiga block och taljor liksom färdigköpta livbåtar. Idag är Polcirkeln upplaggd och dess framtid oviss - kanske någon klubb med lämplig hamn är intresserad av en "utflaggad" (deponerad) malmångare?

Tågfärjan Bure är ett byggresultat av en ritning som för många år sedan presenterades i tidningen Smalspårigt. Artikeln där ritningen ingick avslutades med att man undrade vem som skulle bli först med att bygga färjan - det blev jag, men först tio år senare. Detta bygge blev helt i plasticard med undantag för ett tågdäck där fyra räler fästes. Bure är nämligen något så spännande som en tågfärja med såväl normal- som smalspår. Nu blev bygget inte riktigt som tänkt eftersom jag saknade en vy av en av färjans bogar, och ritninen var otydlig just här. Givetvis dök det saknade fotot upp när färjan var byggd och jag konstaterade att gjort ett felaktigt beslut. Däremot är Bure förberedd med kablar till rälerna så att det går om man vill att rangera med lok ombord. Även Bure ligger numera upplaggd men jag är så förtjust i henne att det lutar åt ett litet diorama istället för utflaggning.

/Ola

Jodå Ola, du minns rätt det är ett turretdäckat fartyg. Den konstruktionen fanns faktiskt kvar senare på tank/bulk fartyg, man byggde oljetankarna utmed övre sidan på "tornet". Sedan är mitt minne lite diffust men ändrade man inte konstruktionen från eller tillbaka till dolt turret i o m Berge Vanga o Berge Istra olyckorna?

Själv gillar jag de halvstora lastfartygen med delad överbyggnad typ:

http://www.faktaomfartyg.se/isolde_1956.htm eller

http://www.faktaomfartyg.se/faust_1960.htm

Polcirkeln var nog ett "trunkfartyg". En turretdäckare hade rundade sidor, men en trunkdäckare hade skarpa övergångar mellan sida- däck- och luckekarm.
Berga Vanga och Berge Istra varO/O, som står för ore-oil, där man lastade malm i luckor som omgavs av oljetankar.